Ojdå. Julen kom visst löjligt fort!

Jag har varit fullt upptagen med att koppla av och med gott samvete titta på såsiga julfilmer som visats på tv. Hela dan före dan ägnades åt att göra egna julkort (recept avslöjas i nästa inlägg) och ha egen rimstuga.



Sen var den här. Lucka 24.


Snön föll som ett mirakel på julaftons morgon och mamma tände högtidligt vår fake-brasa i dvd:n. Den som jag länge blängt på med skeptisk min, där den legat i sitt fodral i väntan på den stora dagen.

  Jag blev glatt överraskad!

Visst värmde den inte lika gott som andra brasor, men å andra sidan både sprakade den och spelade julmusik - och säg vilken annan brasa som kan göra det! Oförtröttligt brann den där på tv:n i sann jul-anda, och jadå, visst var det stämningsfullt minsann!


  Det blev en fin jul.

Jag har slängt hans tandborste nu. Det är okej. Jag var inte kär. Jag var bara kär i tanken. Kär i tanken på att vara kär.

Men det var inte vi. Inte du och jag mot hela världen. Inte allt jag tänkte på. Ingen längtan i mig som värkte när du inte var här. Och jag dog inte utan dig.


  Det är okej.